Susanne Alfvengren - När vi rör varann

Du älskar mig väl ännu
Är frågan som du har
Jag skall heller öppet såra dig
Att ge en lögn till svar
Och vem är jag att döma
Din handling och ditt ord
Jag har ju bara börjat
Min vandring på din jord

Men när vi rör varann'är klänslan alltför sann
Och med slutna ögon
Gömmer jag mig
Då vill jag ta dig i min famn
Tills du ropar högt mitt namn
Och tills den rädsla
Som jag har i mig tar slut

Romans med all sin strategi
Svår för stolthet att förstå
Trots osäkra som vi kan bli
Finns ömhet kvar ändå
Som vem som helst som skriver
Och som söker sanningen
Jag tvekar och jag strider
Att lämna ungdomen

Men när vi rör varann ...

Ibland så vill jag få dig
Att brista ut i gråt
Ibland så vill jag nå dig
Och viska tyst förlåt

Ibland kan jag förstå dig
Och jag ser hur svårt du har
Jag har sett när kärleken når dig
Och när ingenting finns kvar
Som båtar utan roder
Vi söker varsin vän
En syster och en broder
Men elden flammar upp igen

Men när vi rör varann ...